Under fredagen jultalade carina Wutzler under invigningen av Vellinge julmarknad. Här kan du läsa hennes tal.
"Decembermånad och en stämningsfull tid ligger framför oss. Adventsljusstakar och stjärnor är på plats, julbelysning pryder våra trädgårdar, centrum lyser, ja var vi än befinner oss möts vi av tända ljus. Och visst är det fint, alla dessa ljus som lyser upp i mörkret – det behövs. Det här med ljus kan te sig lite olika.
Min man har en förkärlek till utebelysning. Det finns nog de som tycker att vi har en egen liten julskyltning... Han brukar hålla sig på gränsen till att det inte blir för mycket men helt klart är han inspirerad av Chevy Chase och Ett päron till farsan firar jul. Ett antal tusen ljus pryder vårt hus och på tomten finns klättrande tomtar, ren med släde, stoppskylt för tomten, isbjörn, med mera. Nytt för i år är en uppblåst och upplyst tomtekarusell som snurrar...Jag var inte så förtjust i början men jag har också börjat gilla det där, det har blivit en tradition för oss.
Ja, vi har nog alla våra traditioner under julen och när vi lever i en föränderlig och händelserik värld där det som händer i vår omvärld både berör och påverkar oss på många olika sätt kan det vara extra skönt med traditioner.
För många är julen en av årets mest traditionsrika perioder - en spännande, högtidlig och medryckande helg. Det är inte bara ljus som lyser upp, även alla färgstarka blommor bidrar till en härlig stämning. Det säljs många amaryllis, hyacinter och julstjärnor dessa dagar. Visste ni att julstjärnan kommer från Mexico och att de röda bladen var heliga bland indianerna. Att vi har julstjärnan hos oss idag beror på att en amerikansk diplomat smugglade ut plantan för cirka 200 år sedan.
Julen är en härlig högtid fylld med massor av mat, man träffas och äter och dricker gott. Jultraditioner som vi känner till dem idag, tog långsamt form redan under 1500-talet, då man åt särskild mat i Europa i förbindelse med julen. Idag är svenska jultraditioner en blandning av hundratals olika traditioner från hela Europa.
Vi har en tradition med årligt stort pepparkakspak hos mina föräldrar då det bakas flera hundra pepparkakor, och då träffas vi hela släkten. Imorgon är det dags. Sonen och jag tjuvstartade dock förra veckan. När vi stod där och kavlade så ställde min son en klok fråga: Han undrade om det finns mycket peppar i pepparkakor. Nej, svarade jag och sonen frågade då mycket klokt: Varför heter det då pepparkakor? Jag började då fundera lite kring våra olika traditioner.
Kakan äts egentligen året om och avnjuts av människor runt om i hela världen.
Pepparkakan som vi känner den är en tunn, spröd kaka som får sin unika smak från kryddor som ingefära, nejlika och kanel. Den har egentligen tyskt ursprung. Det första dokumenterade ätandet av pepparkakor i Sverige dateras till 1300-talet då nunnor bakade och åt dem i medicinskt syfte. De nunnorna hade våldsamma magbesvär samt problem med matsmältningen och kryddorna i pepparkakan underlättade det hela. På den tiden var ingredienserna, förutom de vi använder idag, även peppar, kardemumma, anis, fänkål, cederolja, citron- och pomeransskal. I mitten av 1500-talet började pepparkakan ätas av allmänheten.
När började vi dricka glögg? Det är en nordisk varm dryck baserad på kryddat vin. Glögg kommer från ordet glödg, som betyder värma upp. År 1609 dök uttrycket "glödgat vin" upp för första gången. Namnet syftar på tillverkningsmetoden, där en sockertopp dränktes in i cognac och antändes, varpå smältande socker rann ner i brygden och gav sötma åt glöggen.
I Sverige växte glöggens popularitet vid 1800-talets slut och de privata vinhandelsfirmorna började tillverka färdigblandad glögg. Det fanns både vinglögg och en starkare variant som kallades cognacsglögg eller julglögg. Man började förknippa glöggen med julfirandet och dekorerade etiketterna med tomtenissar som kokade eller smakade på den rykande drycken.
Varför har vi saffran i lussebullarna egentligen? Saffran har i alla tider haft stor betydelse för människan, främst som krydda men även som läkemedel och för att färga tyger. Har funnits i Sverige sen 1200-1300-talet. Vi var tidiga med att använda det i bakverk. Varje landskap bakade förr sitt speciella saffransbröd. Brödet ansågs vara en symbol för sol och ljus i den mörka perioden. Gemensamt för alla dessa bröd med skiftande utseende var att de ansågs ha en magisk kraft. Förr gav man även barnen saffransbröd som en form av julgåva och saffranet som betyder göra gul lades i bullen för att hålla den ljusskygge djävulen borta.
Risgrynsgröt är också en traditionell julrätt, men äts året om. Det var först under 1800-talet som det blev vanligt att koka julgröten på risgryn. Gröt var en vanlig rätt men på den tiden var ris dyrare och lite finare och därför började gröten tillagas på ris istället. Ibland lägger man en skalad mandel i gröten och enligt folktron blir den som får mandeln gift följande år. På julaftonskvällen bör, enligt folktron, en tallrik risgrynsgröt med en klick smör i sättas ut till gårdstomten för att hålla denne på gott humör. Underlät man detta kunde det hända att tomten hämnades.
Varför sätter vi då in en gran i huset? Kommer ursprungligen från Tyskland som fanns där från början av 1400-talet. Första i Sverige 1741 men det dröjde ända fram till i början av 1900-talet innan den fick stor spridning i vårt land och ersatte då mindre bordsgranar och andra träd. Första julgransprydnader fanns att köpa 1880 var då vaxljus, konfekt och frukt.
Det var en lite tillbakablick på diverse traditioner vi har idag. Nu har vi en härlig decembermånad framför oss med diverse julstök och julförberedelser. Jag hoppas att ni gör era julinköp i kommunen - varför inte redan nu under julmarknaden? Det finns ett stort utbud av butiker och jag försöker göra så många julinköp som möjligt på hemmaplan.
Stressa nu inte för mycket, utan passa på att njuta av här och nu. Koppla av och umgås och lägg vardagens måsten och vardagspusslet åt sidan.
Ta hand om varandra!"
"Juletid är äntligen här
värme och givmildhet vi med oss bär
Alla på vår jord en jul bör få
oavsett om vi är ensamma eller tillsammans gå"
Till er alla – EN RIKTIGT GOD JUL!
Carina Wutzler kommunstyrelsens ordförande